Öppna data – En snabbgenomgång

Begreppet Öppna Data dyker oftare och oftare upp i medier och andra i sammanhang, men vad är det som styr det som ska publiceras och hur det ska gå till?

Första steget att närma sig öppna data är naturligtvis att förstå vad det är. Öppna data är information som presenteras öppet, i strukturerad form, för fri och gratis användning av vem som helst. I regel handlar det om data som finansierats med offentliga medel och producerats av offentliga myndigheter, organisationer och företag. Ett exempel på öppna data är geodata med till exempel information om den geografiska placeringen av olika ytor eller funktioner så om parkeringszoner, utegym, hundrastgårdar, skolor och liknande. ​

Det som i huvudsak styr öppna data idag är – Lag 2010:566 om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen – ofta kallad PSI-lagen. Lagen säger i stort sett att myndigheter och offentlig sektor ska tillhandahålla den information de kan. Samtidigt som den lagen har blivit 10 år äldre har samhället och tekniken blivit 10 år mer utvecklad. Detta är ett av de 72 skäl som finns definierade i ett nytt EU-direktiv, om varför det nya direktivet tagits fram och beslutats.

Det som styr vad som händer framåt är ett nytt EU-direktiv – Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1024 – som trädde i kraft i 26 juni 2019. I direktivet står att alla medlemsstaterna ”ska sätta i kraft de bestämmelser, i lagar och andra författningar, som är nödvändiga för att följa detta direktiv” senast 17 juli 2021. Sverige kommer alltså att lagstifta om att öppna data ska publiceras på det sätt som beskrivs i direktivet. Det finns idag, och kommer framöver att finnas, andra lagar och förordningar som är styrande och behöver samspela med de nya lagarna kring öppna data. Det handlar till exempel om lagar om upphovsrätt till immateriellt material, Dataskyddsförordningen (GDPR) och Dataskyddslagen. Här gäller det alltså att skaffa sig den kunskap som krävs för att på ett lagligt sätt presentera öppna data.

I EU-direktivet framgår att det är offentliga myndigheter, offentliga företag och organisationer som producerar offentligt finansierade data som ska tillhandahålla denna som öppna data. Detta kommer rimligtvis att initiera ett antal strategiska, taktiska och operativa aktiviteter i dessa verksamheter kring öppna data.

Den 15 september överlämnades dessutom Öppna data-utredningen sitt delbetänkande (Innovation genom information) till digitaliseringsminister Anders Ygeman. ”Delbetänkandet innehåller flera förslag på hur det omarbetade direktiv om öppna data som EU har antagit ska genomföras i svensk rätt och hur myndigheters arbete med öppna data ska få ett bättre rättsligt stöd”.

Det kommer att ställas ett antal lagmässiga krav på kommuner att hantera, förvalta och publicera öppna data på ett helt annat sätt än de flesta gör idag. Kommunledningar och förvaltningar kommer behöva lära sig nya sätt att hantera den medborgarfinansierad data som är producerad. Ibland pratar man om att synsättet bör vara att det är medborgarnas data snarare än kommunförvaltningarnas. Man pratar också om begrepp som ”Offentlighetsprincipen 2.0”.

Kort kan man säga att den data som är offentligt finansierad ska om möjligt göras öppen och tillgänglig för alla. Alla i hela världen faktiskt.

//Ragnar

Top libero. Phasellus ut ultricies accumsan dictum luctus ipsum